Jag har inte ätit potatis på 2 månader

Nu har jag ätit enligt LCHF i drygt 2 månader. Jag gav det 2 veckor först för att sedan känna efter om jag trivdes med det eller hur det nu var. När två veckor hade gått hade jag inte en tanke på att börja äta potatis igen... Ja nu är det ju inte bara potatis jag inte ätit, utan en hel del massa annat också. Men vad bra jag mår!

Magen som ofta svullnade upp efter en måltid, gör aldrig det längre. Dessutom är IBSen i chack och jag är bättre än någonsin i magen (ursäkta).

Fibron är också bättre än på mycket länge. Jag har inte haft några skov! Om det beror på maten eller inte, det låter jag vara osagt. Men det är inte annat än att man kan tro det i alla fall. Under graviditeten var jag också relativt bra. Hade några mindre skov bara (och ont under fötterna men det kommer jag nog aldrig ifrån). Sen hade jag ju annat graviditetsrelaterat, som foglossning till exempel, men det har jag ju inte idag.

Angående fötterna så får jag helt enkelt leva med att alltid ha skor på mig. Jag har det till och med i duschen (thank God for Foppatofflan) och i badhuset. Det går att leva med =) Och när jag nu minskar i vikt så blir det ju automatiskt mindre tryck för fötterna.

Jag har lite inflammation kvar i armen efter operationen av halscystan. Men det har blivit så mycket bättre, tack vare behandlingar hos sjukgymnasten. Jag fortsätter där tills det är helt bra.

På tal om behandlingar, jag har inte tagit några värktabletter regelbundet på länge! Jag åt panodil+ipren dagligen förut (för Fibron och sedan också för armen). Nu tar jag vid enstaka tillfällen =)

Efter de här 2 månaderna har jag minskat nästan 10 kg och därmed är jag halvägs. Jag tänkte försöka mig på -20kg och det får ta sin tid. När jag då nåt min önskevikt tänkte jag belöna mig själv med en tatuering. Barnens namn står högst på listan, men hur det ska se ut, det vet jag inte än. Det där är något jag har så svårt att bestämma mig för. Jag vill verkligen bli nöjd, annars vill jag inte ha någon!

Jag funderar på en belöning till mig själv när jag gått ner exakt 10 kg oxå, men vad skulle det vara? Jag har några hundra gram kvar så det är till att bestämma sig ganska fort.. Hmm...

Nu är våren här, det är 10 grader ute och igår strålade solen och gav oss frusna människor lite värme och energi.. Underbart!!