I morrn...

... Ska jag in till Öron-Näsa-Hals mottagningen och ta prov på knölen på halsen. *nervös* Eller ja inte jättenervös men lite i alla fall...

Lillhönan vägde 5110g och är 60cm lång nu på 2 månaderskontollen :-)

Blev bjuden på finfrulle hos Sara idag och det var supersmaskigt. Värsta lyxlatten hade hon gjort!!


Nu ska jag laga mat till la familia

Baj

Ett år äldre

Det är oundvikligt har jag märkt, att bli äldre. Jag vill nästan bara glömma bort att jag fyller år ett visst datum haha. Tycker vi kan fira barnen och när vänner/släkt fyller jämt. Annars tycker jag nästan man kan hoppa över födelsedagar. Det är så svårt att komma på bra presenter, men det är trevligt att träffas och fika.

I lördags blev jag 31 *svälj* vad gammalt. Nej då jag har ingen åldersnoja. Jag känner mig som 31 så det är lungt... Mamma med tillhörande gubbe och hund och min 90-åriga mormor var här och fikade lite. Mamma hade bakat tårtan, på min beställning :)

Veckorna flyter iväg, tiden rinner mellan fingrarna precis som sanden på en varm strand en sommardag. Veckan är kort tycker jag. Idag var jag och Elina hos Marie en sväng. E fick en jättefin mössa (som jag tyvärr glömde där). I morgon ska vi först till Sara och Livia och sedan till BVC på 2 månaderskontroll. Onsdag ska jag till Öron-Näsa-Hals för att kolla upp knölen på halsen som inte vill försvinna (de ringde om tid idag) Min underbara mamma följer med och passar E så länge tack o lov! Torsdag är ännu inte uppbokad och på fredag är K ledig och det ska fixas med hanling till helgens Halloweenfest och byte till vinterdäck osv. Och så var det helg :)

Fibron har hållt sig borta under graviditeten med undantag för några få och korta besök. Men nu har den kommit tillbaka med full styrka. eller så är det jag som inte är van längre bara och tycker den är outhärdlig. Det värker, molar och brinner i varje del av mig. Mellan huden och skelettet, runt skelettet överallt. Så var det till att fokusera på de ställen som inte gör ont igen.. Handflatorna är ett sånt ställe :) Skit vad jag saknar Yogan, den hollistiska som jag gick på på Shanti Yoga & Kultur. Tyvärr har underbara Ulrica tagit sin yogamatta och flyttat till Västerås. Dit kan jag inte åka för en stunds avkoppling, det blir 12 mil tur o retur.. Ingen ide´tyvärr.

Nehe nu ropar liten på uppmärksamhet. Bäst att göra lillhönan till lags.. =)

Tjiing

AAArrrGGGhhh

Nu kommer ett lite tråkigt inlägg (igen). Angående läkare som verkar ha en släng av demens. Min läkare är bra, han lyssnar och gör de åtgärder han borde. Det var han som skickade mig på en ordentlig utredning... MEN han glömmer vissa saker. Han har glömt skriva läkarintyg ett antal gånger, fast han sagt på telefon att det ska vara klart då och då. Han har glömt boka telefontid i datorn och bara gett mig en lapp, vilket inneburit att jag súttit i flera timmar vid telefonen och väntat utan att det ringt..

Denna gången är det oförlåtligt!! Han har glömt skicka remissen till ÖNH- mottagningen angående min knöl på halsen. Jag som väntat och väntat att få en tid från dem och så visar det sig att han inte ens skickat in den.. Och så har han mage att skylla på att han varit borta några dagar i förra veckan (jaha men de andra 5 dagarna du jobbat då ??). Han hade full förståelse för att jag tycker att det är mycket obehagligt att gå omkring med en hård "golfbollsknöl" på halsen som man inte vet vad det är... Mmmm.. Liite smått irriterande va..

Tur jag har en gosig bebis att kramas med istället..


Nu ska jag försöka lura med mig 9-åringen till Rusta och IcaMaxi för att leta lite Halloweengrejor. Vi ska ha en liten Halloweenfest för S o L med familj, det ska bli jättekul.

Idag regnar det...

.. både ute och lite i hjärtat. Har varit på läkarundersökning angående knölen på halsen som jag skrev om i förra inlägget. Han klämde och kände och hummade. Mumlade något om att det kunde vara Lateral halscysta som i sig är ofarlig, men att man tar bort den ändå. Jag skulle i alla fall bli kallad av Öron Näsa Hals för undersökning. Det togs lite blod och halsprover som jag får svar på i morgon om de skulle visa något.

Klart tankarna vandrar. Är det "bara" den där cystan så ska jag säkert opereras, jag ammar!! Och jag vägrar sluta för en sån sak, får lösa det på något sätt med att pumpa och sånt. Men det är ju det minsta problemet egentligen. Tänk om det är det där onämnbara och jag måste genomgå cellgiftsbehandling och skit, tänk om jag inte ens överlever?? Helt plötsligt känns tillvaron så bräcklig.. Gråten finns så klart väldigt nära nu, men jag känner om jag börjar gråta så kommer jag inte att kunna sluta.. ingen idé att börja. Ska inte måla Fan på väggen, men klart att man funderar hit och dit, det är väl inget konstigt med det.. Dessutom skulle jag inte bli jätteförvånad över om jag är sjuk. Jag menar jag har ju massor av annat skit så varför inte en grej till. Undrar vad fan jag sysslade med i mitt förra liv egentligen, som gör att jag måste straffas på det här sättet i detta liv...

Upp med hakan nu, det är säkert ingen fara....

Världens goaste bebis

Vi har verkligen världens goaste bebis. Nu är hon fem veckor och man har lärt sig vad hennes läten betyder. Vilket skrik som är "jag är övertrött", hungrig, vill ha ny blöja osv. Hon sover hela nätterna kan man väl nästan säga. Hon vaknar och vill äta, äter, somnar om och sover tills nästa mål. Aldrig att jag behöver upp och vanka med ledsen bebis (peppar peppar). Nu har hon börjat svara när man pratar med henne. Hon "pratar" och ler med hela ansiktet. Underbara barn!! Jag är så glad att hon är här.

Trött en månadsbebis

Min kropp har väl börjat återhämta sig (?). Har däremot skitont i ryggen/nacken och fötterna men men det är ju jag lixom.. Kan ju inte vara utan smärta på något sätt eller hur.. Och nu kommer ju regnet, dimman och fukten. Inte bästa tiden för en fibro människa..

Har en konstig knöl mellan halsen och nacken en bit under örat. Den är rätt stor, säkert 5 cm i dm. Sjukvården (per tel) sa att det kunde vara en svullen körtel. Jag ska till BVC och väga bebis idag så jag ska be sköterskan klämma lite. Klart man blir lite skraj när man aldrig haft något liknande och tankarna börjar vandra.. usch.

I lördags var det 90års kalas för min gamla krutmormor och det var hellyckat. God mat och trevligt sällskap. Till och med släkt från Findland hade tagit sig hit för att fira henne, det är en bra bit!!

På söndag är det ljusparty hos Annika :) Det är i alla fall något positivt med hösten. Det är helt ok att köpa nya ljus och tända dem där hemma när mörkret kryper på. Hoppas att det händer något mer roligt under hösten. Jag känner för att skratta en massa, sådär hjärtligt, med hela kroppen ni vet. Det behövs, känns som om det var länge sen och jag VET att jag mår så bra av att göra det..

Nu ska jag trycka i Elina mat innan vägning på BVC (hon hade bara gått upp 35g sista vägningen så denna gången ska det vara betydligt mer hoppas jag på!).

Over and out